Arts & Letters Daily

Kommer ni ihåg när portaler var på tapeten? Det var i internets barndom. Portalerna skulle vara som en slags ingång eller samlingsplats där man skulle liksom börja sitt surfande. Vilka var det som försökte? Var det inte Posten och Telia? Där försvann många sköna miljoner. En del säkert ner i Johan Stöddig von Steinholtz fickor. Men idén var inte så dum. Nätet är en djungel av gigantiska proportioner. Visst, man kan söka själv men ännu bättre är ju om någon annan gör jobbet åt en. Och det är här Arts & Letters Daily kommer in. Om man som jag är intresserad av breda intellektuella, politiska och kulturella områden är den siten, eller portalen, nödvändig. Jag vill drista mig till att använda det slitna uttrycket oumbärlig. Istället för att själv tvingas surfa runt på den oändliga savann som är The World Wide Web, får jag serverat med kortfattade summeringar och länkar, de bästa och viktigaste texterna som faktiskt intresserar mig. Fucking brilliant!

Häromdagen länkade de till en artikel om någon som heter George Scialabba. Jag trodde att jag kände till de flesta signifikanta skribenter i den Anglo-Saxiska sfären men blev glatt överraskad över att ha fel. Han tangerar många av mina tankar om den oavbrutet sjunkande kvaliteten på det offentliga samtalet. Är det kommersialisering eller lathet som ligger bakom? En del skulle förstås säga egenintresse men jag är alltför väluppfostrad (Hepp!) för att påstå något sådant.

Jag har blivit alltmer frustrerad de senaste åren över hur kvaliteten på de s.k. intellektuella är i ständigt sjunkande. Jag tänker i första hand på de jag känner till från mitt Stockholms/Taxinge-perspektiv. Det är möjligt att sakernas tillstånd inte är fullt så illa i andra delar av landet. Men här är det fanimej katastrof. DN och Svenskan är ju borgerlighetens megafoner, det vet vi ju, men de kan ju åtminstone låtsas att de företräder någon sorts objektivitet. Något annan än det snäva Stockholmsinnerstad/Övre medelklass-perspektivet vi nu är alltför välbekanta med finns bara inte på kartan. Våga tänka själv, vilja vara oberoende. Nej, visst ja, det existerar ju inte något som heter objektivitet. Alla påståenden är lika mycket värda. Varför då sträva efter det? Nej, vi behandlar alla påståenden, alla åsikter som lika mycket värda. Likställer man argument på det sättet är kunskap lika mycket värt som okunskap. Konsekvensen av det blir förstås att man höjer dyngan och sänker pärlorna. Jag har ett starkt egalitärt drag men inte när det gäller epistemologi. Där är jag elitist.

Det enda som är värt att läsa i DN idag är i fallande ordning Lena Andersson, Martin Kellerman och Johan Croneman. Jag upprepar, en hund är mer intressant än hela ledar/politik/kultur-delarna tillsammans. I ekonomidelen tror de fortfarande att finanskrisen orsakades av den lag, Community Reinvestment Act, som antogs 1997 för att undvika s.k. redlining, när banker inte gav lån till individer enbart på grund av bostadsort och inte kreditvärdighet. Sorgligt var ordet. Nej, snarare ideologiskt.

Nej fan, nu har jag druckit alldeles för mycket vin. Det börjar glappa betänkligt. Dessutom var det längesedan jag kunde se tangentbordet ordentligt och tillgången på myggor är oändlig.

 

Share

Speak Your Mind

*

%d bloggare gillar detta: